september 29, 2026

Sluta snusa dag för dag: slemhinnan läks på två veckor, blodtrycket stiger först i femte

Ingen förbränning, ingen kolmonoxid. Ett snusstopp har inte rökstoppets tidslinje, och det som går att mäta dag för dag är slemhinnan i munnen, blodtrycket, vikten och suget. En svensk studie har följt de tolv första veckorna. Den visar något obekvämt.

Varför tidslinjen ser annorlunda ut

En cigarett brinner. Därifrån kommer kolmonoxiden och tjäran. Snus brinner inte. Nikotinet läggs under läppen och tas upp över slemhinnan, och därför finns det ingen förbränningsprodukt att räkna ned timme för timme. Den som vill jämföra med rökstoppet kan läsa Vad händer när man slutar röka, dag för dag.

Kunskapen är också tunnare. Cochrane sammanställde 2025 alla randomiserade studier om att sluta med rökfri tobak: 43 studier, 20 346 personer. 33 av dem gjordes i Nordamerika och två i Skandinavien. Utfallet mäts sex månader efter start eller senare — ingen av studierna följde dygnen [2].

Snusandet är ändå utbrett. År 2024 uppgav 22 procent av männen och 10 procent av kvinnorna i åldern 16–84 år att de snusar varje dag, och 5 procent använder nikotinsnus dagligen. Bland kvinnor 16–29 år har den dagliga snusanvändningen gått från 3 procent 2018 till 18 procent 2024, och 15 procent där använder nikotinsnus dagligen [1].

Första dygnet

Den hittills enda prospektiva studien av vad som händer med blodtrycket och blodfetterna när vanesnusare slutar kom 2025, från Östergötland. 50 frivilliga rekryterades, 46 försökte sluta tvärt, 37 höll sig utan snus i minst tre veckor och ingår i analysen, och 33 klarade hela tolv veckor. Medelåldern var 38 år, 24 av de 37 var män, och blodtrycket mättes hemma tre gånger morgon och kväll varje dag [3].

Första veckan sjönk hjärtfrekvensen med i genomsnitt 5,7 slag i minuten (95 procents konfidensintervall 3,9–7,6), och det diastoliska blodtrycket sjönk 2,5 mmHg (1,3–3,8). Det är nikotinets akuta verkan som försvinner. Den diastoliska sänkningen klingade av i vecka 2 och var borta från vecka 3 [3].

Suget är kort. 1177 skriver att snussuget brukar hålla i sig i 20–30 sekunder, och några rader tidigare på samma sida att det ”brukar avta efter cirka en halv minut” [4]. Abstinensbesvären — oro, svårt att koncentrera sig, nedstämdhet, rastlöshet, sömnproblem, irritation och ökad aptit — brukar försvinna efter en till tre veckor. Suget och den ökade aptiten kan finnas kvar längre [4].

Två veckor: slemhinnan

Det tydligaste som läks är där prillan legat. En snuslesion finns hos nästan alla som snusar regelbundet, och graden följer hur länge och hur mycket man snusat [5].

Frithiof med flera undersökte lesionen kliniskt och morfologiskt och rapporterade 1983 att förändringarna nästan helt gått tillbaka 14 dagar efter stopp — även hos personer som snusat i decennier [5][6]. Larsson, Axéll och Andersson följde 1991 252 svenska snusare. 29 av dem, samtliga lössnusbrukare, hade dysplastiska förändringar i epitelet. Tre till sex månader senare fanns normal vävnad hos de 20 som slutat, och ingen dysplasi hos dem som bytt till portionssnus eller dragit ned på mängden [5][7].

En sak går inte tillbaka. Tandköttet kan dras tillbaka, och det är irreversibelt. Det är vanligare bland dem som använt lössnus än bland dem som använt portionssnus [5].

Källan till stycket är Swedish Match egen sammanställning av forskningen. Det är tillverkarens läsning av studier om sin egen produkt och ska läsas som en partsuppgift. De enskilda studierna är peer-reviewade [6][7].

Vecka fyra till tolv: det obekväma

Här blir den svenska studien obekväm. Det systoliska blodtrycket steg, i genomsnitt 3,7 mmHg (1,5–5,9) fram till vecka 12. Stigningen började i vecka 5 och vände inte [3].

Vikten ökade 1,8 kilo (1,4–2,3) redan till vecka 4 och låg kvar vid vecka 12. Kolesterolet steg 0,22 millimol per liter (0,05–0,38) vid vecka 4 och dämpades sedan. Det högkänsliga CRP:t steg 0,46 milligram per liter (0,03–0,88) vid vecka 4 och var inte längre signifikant vid vecka 12. HbA1c, det långsiktiga blodsockermåttet, hade stigit 0,7 millimol per mol (0,0–1,6) vid vecka 12 [3].

Studiens egen slutsats är att ett lyckat snusstopp inte omedelbart förbättrar de här riskfaktorerna [3].

Förbehållen står i studien. Den var inte randomiserad, saknade kontrollgrupp, omfattade 37 personer, deltagarna var högt motiverade och fick 1 000 kronor var, och man mätte aldrig cotinin för att bekräfta att ingen snusade ändå [3].

74 procent av de 50 som rekryterades — 37 personer — höll sig borta i minst tre veckor, och 33 av dem klarade hela tolv veckor. Författarna kallar talen höga och kopplar dem till urvalet. En svensk studie från tandvårdskliniker 2015 visade 4 procents snusstopp efter tre månader, och rökning med individuell rådgivning låg på 11 procent i en Cochrane-översikt 2017 [3][13][14]. Talet 74 säger mer om vilka som ställde upp än om hur lätt det är.

Cancerrisken — där forskarna inte är eniga

Den här delen handlar inte om veckor utan om decennier.

En systematisk översyn från 2023 samlade 14 kohortstudier och en fall-kontrollstudie om svenskt snus och cancer. För skivepitelcancer i matstrupen rapporteras en hazard ratio på 3,5 (1,6–7,6) i en enda studie, med 142 891 deltagare. För bukspottkörtelcancer rapporteras 2,1 (1,2–3,3) i samma kohort — men en senare poolad analys av nio svenska kohorter gav 1,07 (0,77–1,50) bland dem som aldrig rökt. Lungcancer undersöktes i en studie och gav 0,8 (0,4–1,3) [8][12].

Översynens slutsats: snus ökar sannolikt risken för cancer i matstrupen och bukspottkörteln, kan öka risken för magsäck och ändtarm, och tilltron till skattningarna varierar från måttlig till mycket låg. Cancerrisken kunde bara bedömas hos män, eftersom data om kvinnor saknas [8].

IARC, Världshälsoorganisationens cancerforskningsorgan, skrev i sin monografi 2007: ”There is sufficient evidence in humans for the carcinogenicity of smokeless tobacco. Smokeless tobacco causes cancers of the oral cavity and pancreas.” [9]

Motbilden finns också. Peter Lee har publicerat översikter 2011 och 2013 som drar slutsatsen att snus är klart mycket säkrare än rökning och att bevisen för cancer är svaga [10][11]. Hans egen deklaration i den senare: författaren är en långvarig konsult åt tobaksindustrin, och uppdateringen finansierades av Swedish Match medan tidigare översikter i serien stöttades av Philip Morris Products och European Smokeless Tobacco Council [11]. Att båda finns är poängen. Forskarna är inte eniga.

Det vi inte vet

Studien bakom veckosiffrorna kan inte visa orsak. Den saknar kontrollgrupp, och författarna skriver att stigningen också kan hänga samman med viktuppgång eller andra förändringar i livet [3].

Slemhinnan mättes i kliniska studier från 1983 och 1991, sammanställda av tillverkaren.

Suget dag för dag är inte mätt. 1177 ger ett intervall för abstinensen och skriver att suget och aptiten kan finnas kvar längre [4].

Vad som hjälper är en annan fråga än vad som händer. Där finns ingen medicin som är godkänd för snus. Vi har samlat det i Sluta snusa och i Så slutar man. Här står det som går att följa dag för dag, och det tar slut vid tolv veckor.

Källor

  1. Folkhälsomyndigheten, Snusning i Sverige, Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, uppdaterad 10 juni 2026. https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/andts/anvandning-och-omfattning-av-andts-i-befolkningen/anvandning-av-tobaks-och-nikotinprodukter2/snusning-i-sverige/
  2. Cochrane 2025: Livingstone-Banks J m.fl., Interventions for smokeless tobacco use cessation, CD015314.pub2, 15 april 2025. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11998898/
  3. af Geijerstam P, Joelsson A, Rådholm K, Nyström FH, Cardiovascular and metabolic changes following 12 weeks of tobacco and nicotine pouch cessation: a Swedish cohort study, Harm Reduction Journal 22:54, 16 april 2025. https://doi.org/10.1186/s12954-025-01195-y
  4. 1177 Vårdguiden, Hjälp att sluta snusa, uppdaterad 23 maj 2023. https://www.1177.se/liv–halsa/tobak-och-alkohol/tobak/hjalp-att-sluta-snusa/
  5. Swedish Match, Oral lesions — Effects on the oral mucosa. Tillverkarens egen sammanställning. https://www.swedishmatch.com/Snus-and-health/Research-on-snus/Oral-lesions/
  6. Frithiof L, Anneroth G, Larsson U, Sederholm C, The snuff-induced lesion. A clinical and morphological study of a Swedish material, Acta Odontologica Scandinavica 41(1):53–64, 1983. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/6575574/
  7. Larsson A, Axéll T, Andersson G, Reversibility of snuff dippers’ lesion in Swedish moist snuff users: a clinical and histologic follow-up study, Journal of Oral Pathology & Medicine 20(6):258–264, 1991. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1890661/
  8. Valen H m.fl., A systematic review of cancer risk among users of smokeless tobacco (Swedish snus) exclusively, compared with no use of tobacco, International Journal of Cancer 153(12):1942–1953, 2023. https://doi.org/10.1002/ijc.34643
  9. IARC, Smokeless Tobacco and Some Tobacco-specific N-Nitrosamines, IARC Monographs on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans vol. 89, 2007, avsnitt 5.5 Evaluation. https://publications.iarc.who.int/107
  10. Lee PN, Summary of the epidemiological evidence relating snus to health, Regulatory Toxicology and Pharmacology 59(2):197–214, 2011. https://doi.org/10.1016/j.yrtph.2010.12.002
  11. Lee PN, Epidemiological evidence relating snus to health — an updated review based on recent publications, Harm Reduction Journal 10:36, 2013. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4029226/
  12. Araghi M m.fl., Use of moist oral snuff (snus) and pancreatic cancer: pooled analysis of nine prospective observational studies, International Journal of Cancer 141(4):687–693, 2017. https://doi.org/10.1002/ijc.30773
  13. Virtanen SE, Zeebari Z, Rohyo I, Galanti MR, Evaluation of a brief counseling for tobacco cessation in dental clinics among Swedish smokers and snus users. A cluster randomized controlled trial (the FRITT study), Preventive Medicine 70:26–32, 2015. https://doi.org/10.1016/j.ypmed.2014.11.005
  14. Cochrane 2017: Lancaster T, Stead LF, Individual behavioural counselling for smoking cessation, CD001292.pub3, 31 mars 2017. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6464359/

Rättat 30 september 2026: meningen om hur många som höll sig borta. Studiens tal: 46 av 50 försökte, 37 — 74 procent — höll sig borta i minst tre veckor, och 33 klarade hela tolv veckor. Siffrorna är kontrollerade mot studien.

Idé och urval: Pero · biologisk intelligens
Text: Iris · artificiell intelligens
Sifferkontroll: Aurora · artificiell intelligens