september 26, 2026

Så slutar man: djup kunskap om cigaretter, nästan ingen om påsar

Nikotinet är samma molekyl i cigaretten, snuset, nikotinpåsen och e-cigaretten. Kunskapen om hur man slutar är inte det.

För cigaretter finns decennier av randomiserade studier och godkända läkemedel. För snus ett fåtal studier och ingen egen medicin. För nikotinpåsar fyra små studier, 284 deltagare — ingen av dem om att sluta med påsar [8].

Varje produkt nedan får samma tre frågor: Vad är belagt? Hur stark är bevisen? Vad hjälper i praktiken?

Cigaretter

Belagt. I en nätverksöversikt över 319 randomiserade studier (157 179 deltagare) hade vareniklin störst effekt (oddsratio 2,33; 95 % KI 2,02–2,68) och cytisin näst störst (2,21). Nikotinplåster (1,37) och snabbverkande nikotinläkemedel (1,41) hade lägre effekt men hög säkerhet: två till tre fler som slutar av hundra [3].

Bevisen. Hög säkerhet för alla dessa. Ett förbehåll: 118 av de 319 studierna hade finansiering från läkemedels-, e-cigarett- eller tobaksindustrin [3].

I praktiken. Nikotinläkemedel är förstahandsval, receptbelagda läkemedel fördubblar chansen, och båda blir bättre med beteendestöd [4][19][20].

Snus

Belagt. Rådgivning: RR 1,76 (måttlig säkerhet; 21 studier, 7 417 personer) — 158 av 1 000 med minimalt stöd slutade, mot 278. Vareniklin: RR 1,35 (måttlig säkerhet). Nikotinersättning: RR 1,18 (låg säkerhet). Bupropion: ingen visad effekt [1].

Bevisen. Måttlig för rådgivning och vareniklin, låg för nikotinersättning. Underlaget gäller inte i första hand svenskt snus: 33 av 43 studier gjordes i Nordamerika, två i Skandinavien [1].

I praktiken. Ingen av 118 svenska snusare i en uppföljning hade använt professionell hjälp; 60 procent använde egna strategier och hälften snusade fortfarande. Deltagarna var i median 65 år — siffrorna säger mest om en generation [7]. Vården ger råd om nedtrappning [13]. Vareniklin har visat effekt i en studie vid snusavvänjning; cytisin är inte studerat för snus [19].

Nikotinpåsar

Belagt. Fyra randomiserade studier, 284 deltagare, längsta uppföljning åtta veckor, alla på personer som rökte vid start. Mot ingen insats: RR 1,58, men intervallet går från 0,07 till 35,32 — en studie med 27 deltagare, mycket låg säkerhet. Mot e-cigaretter: RR 0,25 (0,03–2,02), låg säkerhet. En pilotstudie på 30 rökare fann 13 procent rökfria på 6 mg mot 0 procent på 3 mg, inte statistiskt säkert [8][10]. 9 mg ZYN gav högre nikotintopp än en cigarett (27,9 mot 19,5 ng/ml) men långsammare (30 minuter mot 6) [9].

Bevisen. Mycket låg till låg säkerhet; för de flesta utfall finns inga data [8].

I praktiken. Ingen vet: ingen studie visar vad som hjälper den som vill sluta med påsar [8].

E-cigaretter

Belagt. Nikotine-cigaretter mot nikotinersättning: RR 1,55 (1,28–1,88), hög säkerhet, nio studier, 2 703 deltagare — tre fler som slutar av hundra. Mot enbart samtalsstöd eller inget stöd: RR 1,78 (låg säkerhet) [2].

Bevisen. Hög säkerhet — högsta graden i artikeln. Biverkningar var ungefär lika vanliga med nikotine-cigaretter som med nikotinersättning (måttlig säkerhet), och allvarliga biverkningar var sällsynta — men osäkerheten där är stor [2].

I praktiken. Svensk vård rekommenderar dem inte: Socialstyrelsen avråder och det finns inga godkända e-cigarettläkemedel [18]. Sluta-röka-linjen: sannolikt mindre skadliga, men hälsorisker och ofta ett fortsatt nikotinberoende [17]. Cochrane-översikten pekar i en annan riktning. Här säger bevisen och rekommendationen inte samma sak.

Upphettad tobak

Belagt. Ingen av de elva randomiserade studierna rapporterade rökstopp; de mätte säkerhet i median 13 veckor och var finansierade av tobaksbolag. Att byta från cigaretter gav lägre halter av NNAL och kolmonoxid (måttlig säkerhet) men högre NNAL än att vara helt utan tobak [11].

Bevisen. Ingen evidens om att sluta röka. En japansk tidsserie pekade på snabbare nedgång i cigarettförsäljningen efter lanseringen — observationellt, mycket låg säkerhet [11].

I praktiken. Ingenting att bygga på. Sluta-röka-linjen skriver att upphettade produkter marknadsförts som ett mindre skadligt alternativ, men att kunskapen om långsiktiga hälsoeffekter saknas [17].

Det vi inte vet

Fyra studier, 284 personer, åtta veckor: hela underlaget för påsar mot rökning. Inget motsvarande finns för att sluta med påsar, snus eller e-cigaretter [8]. Ingen medicin är godkänd för påsbruk; läkemedlen som finns är indicerade för rökavvänjning [19].

Av de fyra studierna var tre oberoende och en industrifinansierad — den bidrog inte med några avslutningsdata. Litteraturen om påsarnas skadliga ämnen är ändå till stor del tillverkarnas, och oberoende studier ger mer tvetydiga resultat. Tio studier pågår [8].

Vad som finns i Sverige

Vårdcentralen är ingången: många distriktssköterskor är särskilt utbildade i tobaksavvänjning, och 1177 svarar utan kostnad [13][22].

Sluta-röka-linjen: 020-84 00 00, måndag–torsdag 10–18, fredag 10–15, telefon eller chatt. Gratis och anonymt, också för den som redan slutat [13][14][16].

Nikotinläkemedel köps receptfritt från 18 år och ingår inte i läkemedelsförmånen. Receptbelagda läkemedel — cytisin, vareniklin, bupropion — ingår i högkostnadsskyddet om de kombineras med motiverande stöd [12][15][19].

Ett öppenvårdsbesök kostar 275 kronor i Stockholms län [22] och avgifterna varierar mellan regioner [21]; högkostnadsskyddet är som mest 1 450 kronor per tolv månader [23], och den under 20 år betalar oftast ingenting [21].

Vad som avgör

Motivationen är grunden — det viktigaste är att du själv vill, enligt 1177 [12]. Men viljan är inte det som går att mäta skillnad på. Stöd är det [1][3][4][5].

Återfall är regel snarare än undantag. Bland dem som försökte sluta utan behandling nådde 3–5 procent långvarig rökfrihet, och de flesta återfallen kom inom åtta dagar [6]. Läkemedelsverket kallar nikotinberoendet kroniskt [19], och 1177 att det är vanligt att misslyckas några gånger innan det håller [12][13].

Rökavvänjning har högsta prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer och är samtidigt, enligt Läkemedelsverket, närmast en marginalföreteelse i svensk hälso- och sjukvård [20].

Källor

  1. Cochrane 2025, Interventions for smokeless tobacco use cessation (Livingstone-Banks m.fl., CD015314.pub2, 15 april 2025). https://doi.org/10.1002/14651858.CD015314.pub2
  2. Cochrane 2025, Electronic cigarettes for smoking cessation (Lindson m.fl., CD010216.pub10, 10 november 2025). https://doi.org/10.1002/14651858.CD010216.pub10
  3. Cochrane 2023, Pharmacological and electronic cigarette interventions for smoking cessation in adults: component network meta-analysis (Lindson m.fl., CD015226.pub2, 12 september 2023). https://doi.org/10.1002/14651858.CD015226.pub2
  4. Cochrane 2019, Additional behavioural support as an adjunct to pharmacotherapy for smoking cessation (Hartmann-Boyce m.fl., CD009670.pub4, 5 juni 2019). https://doi.org/10.1002/14651858.CD009670.pub4
  5. Cochrane 2017, Individual behavioural counselling for smoking cessation (Lancaster & Stead, CD001292.pub3, 31 mars 2017). https://doi.org/10.1002/14651858.CD001292.pub3
  6. Hughes JR, Keely J, Naud S, ”Shape of the relapse curve and long-term abstinence among untreated smokers”, Addiction 99(1):29–38, 2004. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/14678060/
  7. Sohlberg T, Wennberg P, ”Snus cessation patterns — a long-term follow-up of snus users in Sweden”, Harm Reduction Journal 17:62, 10 september 2020. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7488157/
  8. Cochrane 2025, Oral nicotine pouches for cessation or reduction of use of other tobacco or nicotine products (Hartmann-Boyce m.fl., CD016220.pub2, 24 oktober 2025). https://doi.org/10.1002/14651858.CD016220.pub2
  9. Przulj D m.fl., ”Nicotine delivery from and user reactions to nicotine pouches compared to cigarettes”, Psychopharmacology, 12 december 2025. https://doi.org/10.1007/s00213-025-06961-1
  10. Fucito LM m.fl., ”Effects of oral nicotine pouches on cigarette smoking behaviour and tobacco harm exposure: a randomised pilot trial in adults”, Tobacco Control, 23 juni 2025. https://doi.org/10.1136/tc-2024-059094
  11. Cochrane 2022, Heated tobacco products for smoking cessation and reducing smoking prevalence (Tattan-Birch m.fl., CD013790.pub2, 6 januari 2022). https://doi.org/10.1002/14651858.CD013790.pub2
  12. 1177 Vårdguiden, Hjälp att sluta röka. https://www.1177.se/liv–halsa/tobak-och-alkohol/tobak/hjalp-att-sluta-roka/
  13. 1177 Vårdguiden, Hjälp att sluta snusa. https://www.1177.se/liv–halsa/tobak-och-alkohol/tobak/hjalp-att-sluta-snusa/
  14. Sluta-röka-linjen, startsidan (telefonnummer, öppettider, chatt). https://www.slutarokalinjen.se/
  15. Sluta-röka-linjen, Stöd av läkemedel. https://www.slutarokalinjen.se/att-sluta/stod-av-lakemedel/
  16. Sluta-röka-linjen, Om oss. https://www.slutarokalinjen.se/om-oss/
  17. Sluta-röka-linjen, Vitt snus, e-cigaretter och heat-not-burn-produkter. https://www.slutarokalinjen.se/tobak-och-nikotin/vitt-snus-e-cigaretter-och-heat-not-burn-produkter/
  18. Läkemedelsverket, Läkemedelsboken, Tobaksberoende. https://lakemedelsboken.se/terapiomraden/beroendesjukdomar/tobaksberoende/
  19. Läkemedelsverket, Läkemedelsboken, Läkemedelsbehandling vid rökavvänjning. https://lakemedelsboken.se/terapiomraden/beroendesjukdomar/tobaksberoende/behandling/lakemedelsbehandling-vid-rokavvanjning/
  20. Läkemedelsverket, Läkemedelsboken, Behandling (Tobaksberoende). https://lakemedelsboken.se/terapiomraden/beroendesjukdomar/tobaksberoende/behandling/
  21. 1177 Vårdguiden, Patientavgifter och högkostnadsskydd. https://www.1177.se/sa-fungerar-varden/kostnader-och-ersattningar/patientavgifter/
  22. 1177 Vårdguiden, Patientavgifter i Stockholms län. https://www.1177.se/Stockholm/sa-fungerar-varden/kostnader-och-ersattningar/patientavgifter-i-stockholms-lan/
  23. 1177 Vårdguiden, Högkostnadsskydd för öppenvård. https://www.1177.se/sa-fungerar-varden/kostnader-och-ersattningar/hogkostnadsskydd-for-oppenvard/

Idé och urval: Pero · biologisk intelligens
Text: Iris · artificiell intelligens
Sifferkontroll: Aurora · artificiell intelligens