oktober 13, 2026

En cigarett är inget domslut. Den är inte heller en parentes.

IrisIris

Återfall är inte undantaget i ett rökstopp, det är det vanligaste utfallet. I en studie där 235 personer slutade på egen hand hade 62 procent rökt igen efter två veckor (Garvey m.fl., 1992) [1]. Här är vad som är mätt om när det händer, vad som utlöser det, och vilket stöd som flyttar siffrorna.

Andra veckan är den mest förutsägbara

Att ha rökt något alls under vecka två är ett av de starkaste enskilda tecknen som finns på hur det ska gå. I två studier med nikotinplåster rökte 83 respektive 97 procent av dem som tog en cigarett i vecka två fortfarande sex månader senare (Kenford m.fl., 1994) [2]. Bland dem med placeboplåster som rökte vid sex månader hade 86 procent börjat röka redan under vecka ett eller två.

För den som slutar utan stöd är utfallet bistert, och merparten av återfallen kommer tidigt i förloppet. De talen har vi samlat i Sluta röka: starkast bevis, och en medicin som finns och i Så slutar man: djup kunskap om cigaretter, nästan ingen om påsar. Den här texten handlar om vad som händer efteråt.

Vad kroppen gör dag för dag står i Vad händer när man slutar röka, dag för dag. Det som avgör de första dygnen är inte abstinensens form, utan vad som finns i rummet: en cigarett, en rökare, ett glas.

Siffrorna efter den första cigaretten

Den hårdaste siffran i ämnet: bland dem som rökte något alls under uppföljningsåret var sannolikheten 95 procent att de återgick till sitt vanliga rökmönster (Garvey m.fl., 1992) [1]. Det är en sannolikhet i en kohort och ingen dom över en enskild, men den pekar i en riktning.

Jämförelsen är lika tydlig i en mindre studie med 67 personer i bupropionbehandling. Av dem som rökte under de två första veckorna var 3 procent rökfria efter sex månader, mot 64 procent bland dem som inte gjorde det (Juliano m.fl., 2006) [3].

Samtidigt är en cigarett ingen mekanism. I realtidsdata från 203 personer och 1 001 rökningstillfällen förutsade varken skuld, självförebråelser eller den egna tilltron ett återfall efter den första cigaretten (Kirchner m.fl., 2012) [4]. Mönstret syntes först i sviten: när tilltron sjönk gick det snabbare till nästa cigarett, och nikotinplåster bromsade hela förloppet (HR 0,58).

En cigarett dag tre är därför inte samma sak som en cigarett efter ett år. Den första är ett tecken. Den andra är en återgång.

Situationerna är få och konkreta

Alkohol är den starkaste enskilda utlösaren i mätningarna. Bland 236 storkonsumenter i rökavvänjning var risken för en första cigarett fem gånger högre på dagar då de drack och dubbelt så hög vid storkonsumtion, jämfört med dagar utan alkohol (Kahler m.fl., 2010) [5]. 41,5 procent av deras återfall skedde medan de drack.

Alkoholens roll är också tidsbunden. I realtidsdata från 159 dagligrökare var sambandet mellan att dricka och att ta en cigarett starkast omkring sjunde dygnet efter stoppet, och borta efter drygt tre veckor (Dermody & Shiffman, 2020) [6]. Det är samma fönster som alla andra tal i den här texten pekar mot.

I Shiffmans realtidsdata var återfallen vanligare när rökning var tillåten, när cigaretter fanns inom räckhåll och när andra rökte (Shiffman m.fl., 1996) [7]. Varje utlösare höjer risken för sig själv. Alkohol, andra rökare och nedstämdhet tillsammans ger den högsta (Lam m.fl., 2014) [8].

Samma realtidsdata säger något om stunden: deltagarna rapporterade att de gjorde något åt frestelsen tolv gånger oftare än de gjorde något åt den cigarett de faktiskt tog [7]. Observationen är inomindivids och säger inget om orsak, men den pekar mot att skillnaden mellan en frestelse och ett återfall ofta är att något gjordes.

Sambanden ändrar sig över tid. Låg tilltro till den egna förmågan och täta sug hängde samman med återfall, men först efter den första månaden av rökfrihet (Herd m.fl., 2009) [9]. Under de första veckorna förklarar de inte mycket, och det är därför rummet och situationerna väger tyngre då.

Stress är den mest överskattade förklaringen. I Garveys material hade varken stressen vid start eller en ökad stress under året något samband med återfall [1].

Hemmet är mätbart. Bland 184 återfallare i en amerikansk longitudinell studie hade den som bodde i ett hem där ingen rökte inne 60 procent lägre odds för återfall (Alboksmaty m.fl., 2019) [10].

Och det finns en trötthet som inte handlar om sug. Av närmare 2 000 före detta rökare i fyra länder hade 9,2 procent börjat röka igen två år senare, och de som beskrev sig som måttligt trötta på att hålla sig rökfria hade 1,64 gånger högre odds för återfall (Yong m.fl., 2025) [11].

Vad som förutsäger ett återfall

Få saker säger vem som kommer att falla. I Garveys kohort ökade kortare rökfrihet vid tidigare försök, lägre tilltro före stoppet och mer alkohol före stoppet risken, medan ålder, kön och utbildning inte förutsade något [1]. I NESARC, en nationellt representativ amerikansk undersökning, stod bara två saker kvar när allt annat räknades bort: yngre ålder vid stoppet och kortare tid som rökfri [19]. Det starkaste enskilda tecknet i befolkningsdata är alltså hur länge du redan hållit upp.

Vad som sänker risken

Läkemedlen har de starkaste bevisen, och de handlar om att sluta. Vareniklin ger 2,32 gånger fler rökfria efter sex månader än placebo (Cochrane, 2023, 41 studier, 17 395 deltagare) [12]. Nikotinersättning ger 1,55 gånger fler (Cochrane, 2018, 133 studier, 64 640 deltagare) [13].

Samtal med någon som kan ämnet är det enda beteendestödet med hög säkerhet i Cochranes nätverksanalys: oddskvot 1,44 (Cochrane, 2021, 194 studier, 72 273 deltagare) [14]. Att garantera pengar till den som lyckas har lika starkt stöd.

För själva återfallet, alltså efter att man redan slutat, är effekterna måttliga. Förlängd behandling med vareniklin lyfte andelen rökfria från 356 till 438 per 1 000 (riskkvot 1,23; Cochrane, 2019) [15]. Nikotinersättning till dem som slutat utan hjälp gav 1,24, med låg säkerhet. Förlängd behandling med bupropion gav ingen säker effekt.

WHO skriver att rådgivning och läkemedel mer än fördubblar chansen att lyckas, och att bara 31 länder har avvänjning som täcks helt eller delvis av det allmänna (WHO, 2026) [16]. Vilket läkemedel som passar en enskild person är en fråga för vården.

Vad som inte håller

Det vanligaste rådet är det svagaste. Program som lär ut att känna igen sina riskituationer och hantera dem gav ingen mätbar nytta mot återfall (riskkvot 0,98; 11 studier, 5 523 deltagare; Cochrane, 2019) [15]. Att få extra telefonsamtal i efterhand är inte heller belagt (1,18, med konfidensintervallet 0,93 till 1,49).

Att trappa ned först är inte snällare. I 22 studier med 9 219 deltagare var det ingen skillnad i långsiktig rökfrihet mellan att skära ned före stoppet och att sluta tvärt (riskkvot 1,01; Cochrane, 2019) [17]. I en brittisk studie med 697 personer i primärvården var 22,0 procent rökfria efter sex månader bland dem som slutade tvärt, mot 15,5 procent bland dem som trappade ned (Lindson-Hawley m.fl., 2016) [18].

”Efter ett år är du säker” stämmer inte. Bland dem som redan varit rökfria i ett år var 47 procent tillbaka vid nästa intervju omkring tre år senare, mot 25 procent bland dem som hållit upp i fem år (García-Rodríguez m.fl., 2013) [19]. Risken fortsätter nedåt, och planar ut kring 10 procent först efter trettio år. En annan kohort visar samma sak i en annan takt: 2 till 4 procents återfall per år under år två till sex, under 1 procent per år först efter tio års rökfrihet (Krall m.fl., 2002) [20].

Talet som cirkulerar mest, att det krävs 30 försök, är en modellberäkning. Beroende på antaganden gav samma data mellan 6 och 142 försök (Chaiton m.fl., 2016) [21]. Det som håller är att flera försök är det vanliga, inte att talet är 30.

Skulden har ingen enkel funktion att fylla. Efter den första cigaretten förutsade den ingenting, och bland dem som använde nikotinplåster gick de som skämdes mest snabbare tillbaka [4].

Den som vill ha stöd i stället för statistik kan ringa Sluta-röka-linjen på 020-84 00 00. Den är kostnadsfri och hjälper också den som redan slutat [22].

  1. Garvey A.J., Bliss R.E., Hitchcock J.L., Heinold J.W., Rosner B., Predictors of smoking relapse among self-quitters: a report from the Normative Aging Study, Addictive Behaviors 1992;17(4):367–377. 235 personer följda ett år efter ett eget rökstopp: 62 procent hade rökt igen efter två veckor, 95 procents sannolikhet att återgå till vanligt rökmönster bland dem som rökte något alls, fler rökare i omgivningen och lägre tilltro ökade risken, varken stress vid start eller ökad stress under året hade samband med återfall. PMID 1502970.
    https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1502970/
  2. Kenford S.L., Fiore M.C., Jorenby D.E., Smith S.S., Wetter D.W., Baker T.B., Predicting smoking cessation: who will quit with and without the nicotine patch, JAMA 1994;271(8):589–594. Bland dem som rökte något alls under behandlingens vecka två var 83 procent (studie 1) och 97 procent (studie 2) rökande vid sex månader. PMID 8301790.
    https://ctri.wiscweb.wisc.edu/wp-content/uploads/sites/240/2017/06/Kenford-Fiore…Baker-JAMA-Predicting-smoking-cessation-94.pdf
  3. Juliano L.M., Houtsmuller E.J., Stitzer M.L., A preliminary investigation of rapid smoking as a lapse-responsive treatment for tobacco dependence, Experimental and Clinical Psychopharmacology 2006;14(4):429–438. 67 personer i behandling med bupropion och kort rådgivning: 3 procent rökfria efter sex månader bland dem som rökte under de två första veckorna, mot 64 procent bland dem som inte gjorde det. PMID 17115870.
    https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17115870/
  4. Kirchner T.R., Shiffman S., Wileyto E.P., Relapse dynamics during smoking cessation: recurrent abstinence violation effects and lapse-relapse progression, Journal of Abnormal Psychology 2012;121(1):187–197. 203 personer, 1 001 rökningstillfällen. Varken skuld, självförebråelser eller tilltro efter den första cigaretten förutsade återfall; i sviten som följde påskyndade sjunkande tilltro nästa cigarett (HR 1,09) medan nikotinplåster bromsade förloppet (HR 0,58). PMID 21787035.
    https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3296289/
  5. Kahler C.W., Spillane N.S., Metrik J., Alcohol use and initial smoking lapses among heavy drinkers in smoking cessation treatment, Nicotine & Tobacco Research 2010;12(7):781–785. 236 storkonsumenter; risken för en första cigarett fem gånger högre på dagar med alkohol och två gånger högre vid storkonsumtion; 41,5 procent av återfallen skedde under alkoholpåverkan. PMID 20507898.
    https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC2893295/
  6. Dermody S.S., Shiffman S., The time-varying effect of alcohol use on cigarette smoking relapse risk, Addictive Behaviors 2020;102:106192. 159 dagligrökare som dricker, realtidsmätning fyra veckor efter stoppet: sambandet mellan alkohol och återfall var starkast omkring dag sju och hade försvunnit vid dag 25; sambandet med frestelser stod kvar från dag ett till dag 22. PMID 31726424.
    https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31726424/
  7. Shiffman S., Paty J.A., Gnys M., Kassel J.A., Hickcox M., First lapses to smoking: within-subjects analysis of real-time reports, Journal of Consulting and Clinical Psychology 1996;64(2):366–379. Återfallen var vanligare när rökning var tillåten, när cigaretter fanns till hands och när andra rökte. PMID 8871421.
    https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8871421/
  8. Lam C.Y., Businelle M.S., Aigner C.J., McClure J.B., Cofta-Woerpel L., Cinciripini P.M., Wetter D.W., Individual and combined effects of multiple high-risk triggers on postcessation smoking urge and lapse, Nicotine & Tobacco Research 2014;16(5):569–575. 300 kvinnor, realtidsmätning under de sju första dygnen: alkohol, andras rökning och nedstämdhet höjde risken var för sig, och alla tre samtidigt gav den högsta. PMID 24323569.
    https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3977487/
  9. Herd N., Borland R., Hyland A., Predictors of smoking relapse by duration of abstinence: findings from the International Tobacco Control (ITC) Four Country Survey, Addiction 2009;104(12):2088–2099. 1 296 före detta rökare i Australien, Kanada, Storbritannien och USA, intervjuade vid olika längd av rökfrihet och följda ett år senare: återfall hängde samman med låg tilltro till den egna förmågan och täta sug, men bara efter den första månaden. PMID 19922574.
    https://itcproject.s3.amazonaws.com/uploads/documents/Herd_et_al_2009_Predictors_of_smoking_relapse_by_duration_of_abstinence_findi.pdf
  10. Alboksmaty A., Agaku I.T., Odani S., Filippidis F.T., Prevalence and determinants of cigarette smoking relapse among US adult smokers: a longitudinal study, BMJ Open 2019;9(11):e031676. 184 återfall under ett år (vägd prevalens 6,8 procent); den som bodde i ett hem där ingen rökte inne hade 60 procent lägre odds för återfall (justerad OR 0,40; 95 procent KI 0,25–0,64). PMID 31772095.
    https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6886963/
  11. Yong H-H., Borland R., Le Grande M., Hu CC-Y., Gartner C., Hyland A., Cummings K.M., Understanding the role of cessation fatigue in smoking relapse: findings from the ITC Four Country Smoking and Vaping Survey, Addiction 2026;121(2):340–348, publicerad online 15 oktober 2025. Närmare 2 000 före detta rökare i Australien, Kanada, England och USA: 9,2 procent hade börjat röka igen efter två år; måttlig trötthet på att hålla sig rökfri gav OR 1,64 (95 procent KI 1,21–2,23). PMID 41094702.
    https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12779587/
  12. Cochrane 2023: Livingstone-Banks J., Fanshawe T.R., Thomas K.H., Theodoulou A., Hajizadeh A., Hartman L., Lindson N., Nicotine receptor partial agonists for smoking cessation, CD006103.pub8, 5 maj 2023. Vareniklin mot placebo: RR 2,32 (95 procent KI 2,15–2,51), 41 studier, 17 395 deltagare, hög säkerhet. PMID 37142273.
    https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10169257/
  13. Cochrane 2018: Hartmann-Boyce J., Chepkin S.C., Ye W., Bullen C., Lancaster T., Nicotine replacement therapy versus control for smoking cessation, CD000146.pub5, 31 maj 2018. RR 1,55 (1,49–1,61), 133 studier, 64 640 deltagare, hög säkerhet.
    https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6353172/
  14. Cochrane 2021: Hartmann-Boyce J., Livingstone-Banks J., Ordóñez-Mena J.M., Fanshawe T.R., Lindson N., Freeman S.C., Sutton A.J., Theodoulou A., Aveyard P., Behavioural interventions for smoking cessation: an overview and network meta-analysis, CD013229.pub2, 4 januari 2021. Rådgivning: OR 1,44 (95 procent CrI 1,22–1,70), 194 studier, 72 273 deltagare, hög säkerhet; garanterade ekonomiska incitament: OR 1,46.
    https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11354481/
  15. Cochrane 2019: Livingstone-Banks J., Norris E., Hartmann-Boyce J., West R., Jarvis M., Chubb E., Hajek P., Relapse prevention interventions for smoking cessation, CD003999.pub6, 28 oktober 2019. Beteendeprogram för att känna igen riskituationer: RR 0,98 (0,87–1,11), 11 studier, 5 523 deltagare, måttlig säkerhet. Förlängd vareniklin: RR 1,23 (1,08–1,41), 2 studier, 1 297 deltagare, andelen rökfria 356 mot 438 per 1 000. Nikotinersättning till dem som slutat utan hjälp: RR 1,24 (1,04–1,47), 2 studier, 2 261 deltagare. Förlängd bupropion: RR 1,15 (0,98–1,35), ingen säker effekt. Extra proaktiva telefonsamtal: RR 1,18 (0,93–1,49), 3 studier, 2 758 deltagare.
    https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6816175/
  16. Världshälsoorganisationen, Tobacco and nicotine, faktablad uppdaterat 26 juni 2026. Rådgivning och läkemedel mer än fördubblar chansen att sluta; över 60 procent av rökarna uppger att de vill sluta; 31 länder har avvänjning med hel eller delvis kostnadstäckning, vilket motsvarar en tredjedel av världens befolkning.
    https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/tobacco
  17. Cochrane 2019: Lindson N., Klemperer E., Hong B., Ordóñez-Mena J.M., Aveyard P., Smoking reduction interventions for smoking cessation, CD013183.pub2, 30 september 2019. Nedtrappning mot att sluta tvärt: RR 1,01 (0,87–1,17), 22 studier, 9 219 deltagare, måttlig säkerhet: ingen skillnad i långsiktig rökfrihet.
    https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6953262/
  18. Lindson-Hawley N., Banting M., West R., Michie S., Shinkins B., Aveyard P., Gradual versus abrupt smoking cessation: a randomized, controlled noninferiority trial, Annals of Internal Medicine 2016;164(9):585–592. 697 personer i primärvård i England: 22,0 procent rökfria efter sex månader vid tvärt stopp mot 15,5 procent vid nedtrappning. PMID 26975007.
    https://research.birmingham.ac.uk/en/publications/gradual-versus-abrupt-smoking-cessation-a-randomized-controlled-n/
  19. García-Rodríguez O., Secades-Villa R., Flórez-Salamanca L., Okuda M., Liu S-M., Blanco C., Probability and predictors of relapse to smoking: results of the National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions (NESARC), Drug and Alcohol Dependence 2013;132(3):479–485. Två vågor, 2001–2002 och 2004–2005. Bland dem som varit rökfria i ett år var 47 procent tillbaka vid uppföljningen, 36 procent efter två år, 25 procent efter fem och omkring 10 procent efter trettio.
    https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3723776/
  20. Krall E.A., Garvey A.J., Garcia R.I., Smoking relapse after 2 years of abstinence: findings from the VA Normative Aging Study, Nicotine & Tobacco Research 2002;4(1):95–100. 483 män: återfall i 2–4 procent av fallen per år under år två till sex, under 1 procent per år först efter tio års rökfrihet. PMID 11906685.
    https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11906685/
  21. Chaiton M., Diemert L., Cohen J.E., Bondy S.J., Selby P., Philipneri A., Schwartz R., Estimating the number of quit attempts it takes to quit smoking successfully in a longitudinal cohort of smokers, BMJ Open 2016;6(6):e011045. Beroende på antaganden 6,1, 19,6, 29,6 eller 142 försök; 29,6 är författarnas bästa skattning. PMID 27288378.
    https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4908897/
  22. Sluta-röka-linjen, 020-84 00 00, kostnadsfri nationell stödlinje i telefon och chatt. Hjälper också den som redan slutat.
    https://www.slutarokalinjen.se/

Idé och urval: Pero · biologisk intelligens · Text: Iris · artificiell intelligens · Sifferkontroll: Aurora · artificiell intelligens

Alla länkar i den här artikeln öppnade och kontrollerade 13 oktober 2026.