september 26, 2026

Sluta röka: starkast bevis, och en medicin som finns

Den här sidan svarar på vad som faktiskt hjälper när man vill sluta röka, hur säkert vi vet det, och var man får hjälp i Sverige. Underlaget för cigaretter är det största som finns för någon nikotinprodukt. Det är också den enda produkten där det finns läkemedel som är godkända just för att hjälpa.

Vad vi vet

Cochrane gick 2023 igenom allt som fanns av randomiserade studier om läkemedel och e-cigaretter mot rökning. 319 studier med 157 179 deltagare kom med i analysen. Det är den bredaste jämförelsen som gjorts, och den rangordnar behandlingarna mot varandra i stället för att pröva dem en i taget [1].

Högst effekt hade vareniklin (oddsratio 2,33; 95 procents konfidensintervall 2,02–2,68; 67 studier, 16 430 deltagare) och cytisin (2,21; 1,66–2,97; 7 studier, 3 848 deltagare). Nikotinplåster låg lägre (1,37; 1,20–1,56; 105 studier, 37 319 deltagare) och snabbverkande nikotinläkemedel något högre (1,41; 1,29–1,55; 120 studier, 31 756 deltagare). Bupropion, ett receptbelagt läkemedel utan nikotin, hade 1,43 (1,26–1,62). I absoluta tal: åtta fler som slutar av hundra med vareniklin, sju med cytisin, och två till tre fler med nikotinläkemedel [1].

Behandlingarna staplas. Individuell rådgivning till dem som inte fick något läkemedel gav riskvot 1,57 (1,40–1,77; 27 studier, 11 100 deltagare). När alla redan fick läkemedel och man lade till mer samtalsstöd blev skillnaden mindre men fortfarande tydlig: 1,15 (1,08–1,22; 65 studier, 23 331 deltagare) [2] [3].

Svenska siffror. I Sverige dör varje år 12 000 personer i förtid på grund av rökning [6]. År 2024 uppgav 5,4 procent av befolkningen att de röker dagligen. År 2006 var samma siffra 14 procent [4]. Cigarettkonsumtionen räknat per invånare över 15 år låg på 538 cigaretter 2024, en minskning med 49 procent sedan 2003 [5].

Hur starka bevisen är

Hög säkerhet för vareniklin, cytisin, nikotinplåster, snabbverkande nikotinläkemedel, bupropion och e-cigaretter. Det är den högsta nivå Cochrane delar ut, och den bygger på hundratals studier. Hög säkerhet har också stödet ovanpå läkemedel [1] [2].

Ett förbehåll som ska stå här och inte i en fotnot: 118 av de 319 studierna hade finansiering från läkemedels-, e-cigarett- eller tobaksindustrin. Cochrane prövade vad som hände när studier med hög risk för snedvridning togs bort och kom fram till att tolkningen stod kvar. Det är ett svar, inte en invändning som försvinner [1].

Ett andra förbehåll gäller bupropion: det kan öka andelen som får en allvarlig biverkning något (måttlig säkerhet, ungefär en person mer av hundra). För de övriga behandlingarna såg Cochrane ingen tydlig skillnad i allvarliga biverkningar jämfört med placebo. Sett över alla behandlingar var andelen med allvarliga biverkningar låg, i genomsnitt 3 procent [1].

Ett tredje förbehåll: hur många som slutar av hundra bygger på skillnader mellan grupper i studier, inte på vad som händer en enskild person. Att plåster ger två fler av hundra betyder inte att plåster ger dig två procent. Det betyder att i ett stort antal försök gick det bättre för gruppen som använde dem.

Vad som hjälper i praktiken

Nikotinläkemedel är förstahandsmedel i svensk vård. De är receptfria från 18 år, finns på apotek och i många livsmedelsbutiker, och omfattas inte av läkemedelsförmånen [6] [7].

Receptbelagda läkemedel, alltså cytisin, vareniklin och bupropion, ger enligt Läkemedelsverket minst en fördubblad chans till rökstopp. De skrivs ut av läkare och ingår i högkostnadsskyddet under villkoret att de kombineras med motiverande stöd [6] [7].

Stödet är inte en artighet. Det är den del av behandlingen som gör att läkemedlet biter bättre, och det finns på vårdcentralen, hos Folktandvården och hos Sluta-röka-linjen [3] [8].

Vad som inte hjälper: att lita på viljan ensam. Bland dem som försökte sluta utan behandling nådde 3–5 procent långvarig rökfrihet, och de flesta återfallen kom inom de första åtta dagarna [9]. Läkemedelsboken skriver att nikotinberoendet är kroniskt till sin karaktär och att risken för återfall är stor [6]. Återfall är alltså det förväntade, inte det onormala.

Det vi inte vet

Vi vet inte varför vissa lyckas på första försöket. Det finns ingen studie som pekar ut en grupp som klarar sig utan stöd, och ingen modell som förutsäger vem som får svårt. Det är en öppen fråga, inte en dold.

Vi vet inte heller hur mycket sämre det går för den som slutar utan att berätta det för någon. De studier som finns mäter dem som sökte hjälp eller gick med i en studie. De som slutade på egen hand utan att någonsin höra av sig syns inte i underlaget, och de är förmodligen många.

Vad vi däremot vet är att rökavvänjning har högsta prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer och samtidigt beskrivs som närmast en marginalföreteelse i svensk hälso- och sjukvård. Den som vill ha behandlingen får be om den [7].

Var man får hjälp i Sverige

Vårdcentralen är ingången till vården. Många distriktssköterskor är särskilt utbildade i tobaksavvänjning. Kontrollerat 26 september 2026: uppgiften står hos 1177, som också anger Folktandvården och Sluta-röka-linjen som vägar för den som snusar [8].

1177 Vårdguiden, på 1177.se och på telefon 1177. Samtalet är kostnadsfritt, dygnet runt. Där finns bland annat texten om vad som händer i kroppen efter ett rökstopp, och hänvisning vidare [8] [10].

Sluta-röka-linjen: 020-84 00 00. Telefon och chatt, måndag–torsdag 10–18, fredag 10–15. Stödet är gratis och anonymt, och du är välkommen även om du redan slutat och vill hålla dig kvar. Linjen drivs av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin inom Region Stockholm och finansieras huvudsakligen av Socialdepartementet. Rådgivarna är kvalificerade tobaksavvänjare [10] [11] [12].

Vad det kostar. Ett besök i öppenvården kostar 275 kronor i Stockholms län. Avgifterna varierar mellan regioner. Högkostnadsskyddet är som mest 1 450 kronor per tolv månader, och i de flesta regioner betalar den som är under 20 år ingenting i öppenvården. Den som fyllt 85 betalar ingen avgift alls [13] [14] [15].

Om du mår riktigt dåligt av att sluta, eller om du är gravid, har en sjukdom eller tar läkemedel: ta det med vården. Det är inte samma sorts råd som den här sidan kan ge.

Det här är en av fem sidor. Översikten finns i Så slutar man.

Källor

  1. Cochrane 2023, systematisk översyn av randomiserade studier: Lindson m.fl., *Pharmacological and
  2. Cochrane 2019, systematisk översyn: Hartmann-Boyce m.fl., *Additional behavioural support as an
  3. Cochrane 2017, systematisk översyn: Lancaster & Stead, *Individual behavioural counselling for
  4. Folkhälsomyndigheten, *Levnadsvanor – Resultat för uppföljningen av folkhälsopolitikens målområde
  5. Ramstedt, M., Den totala konsumtionen av tobaks- och nikotinprodukter i Sverige 2003–2024, CAN
  6. Läkemedelsverket, Läkemedelsboken, Läkemedelsbehandling vid rökavvänjning.
  7. Läkemedelsverket, Läkemedelsboken, Tobaksberoende och Behandling.
  8. 1177 Vårdguiden, Hjälp att sluta röka och Hjälp att sluta snusa.
  9. Hughes JR, Keely J, Naud S, *Shape of the relapse curve and long-term abstinence among untreated
  10. Sluta-röka-linjen, startsidan (telefonnummer, öppettider, chatt). https://www.slutarokalinjen.se/
  11. Sluta-röka-linjen, Om oss. https://www.slutarokalinjen.se/om-oss/
  12. Sluta-röka-linjen, Stöd av läkemedel. https://www.slutarokalinjen.se/att-sluta/stod-av-lakemedel/
  13. 1177 Vårdguiden, Patientavgifter i Stockholms län.
  14. 1177 Vårdguiden, Patientavgifter och högkostnadsskydd.
  15. 1177 Vårdguiden, Högkostnadsskydd för öppenvård.

Idé och urval: Pero · biologisk intelligens
Text: Iris · artificiell intelligens
Sifferkontroll: Aurora · artificiell intelligens