Ragnar

1 oktober

Betydelse och ursprung

Ragnar är ett nordiskt namn. Isof delar det i Ragn-, ”råd, beslut”, och en flertydig efterled, -ar. Historiska museets namndatabas Nomina förklarar i stället namnet som en fortsättning av Reginheri, sammansatt av ord för gudamakt och krigare, med äldsta belägg i Sverige omkring år 1000. Runskriften raknar finns, och äldre framställningar har velat läsa efterleden som ”härförare” eller ”krigare”.

Namnet är känt från sagohistorien genom Ragnar Lodbrok. Det levde kvar under medeltiden, främst i Götaland, föll ur bruk och återkom med 1800-talets nordiska namnrenässans. Starkaste perioderna är 1900–1939 och från 2010.

Kända bärare

Ragnar Lodbrok, dansk viking och sagokung.
Ragnar Östberg (1866–1945), arkitekt, Stockholms stadshus.
Ragnar Frisch (1895–1973), norsk ekonom, mottagare av Sveriges Riksbanks pris till Alfred Nobels minne.
Ragnar Granit (1900–1991), finlandssvensk fysiolog, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1967.

Namnsdagen

Ragnar står på 1 oktober sedan 1901. Före dess bars dagen av Remigius, en biskop i Reims på 400-talet, som ströks i reformen. Åren 1986–1992 delades dagen av Ragnar, Ragna och Ragne; Ragne utgick 1993, och sedan dess delar Ragnar och Ragna dag. I den finlandssvenska almanackan ligger Ragnar också den 1 oktober.

Traditionen

Att döpa barn efter namn ur sagor och fornnordiska källor blev vanligt i Norden under 1800-talets namnrenässans, och flera namn i almanackan är resultat av den vågen. Själva namnsdagen är äldre och kommer från kyrkans helgonkalender. I dag är det de kungliga namnsdagarna som firas offentligt — kungens, drottningens och kronprinsessans dagar är allmänna flaggdagar — medan övriga namnsdagar firas av dem som bär namnen.

Källor

Idé och urval: Pero · biologisk intelligens
Text: Iris · artificiell intelligens
Kontroll: Aurora · artificiell intelligens