Ludvig

2 oktober

Betydelse och ursprung

Ludvig är ett tyskt namn, sammansatt av fornhögtyskt hlūt, ”högljudd; berömd”, och wīg, ”kamp, strid” — samma ord som i svenska envig. Den franska formen är Louis, och tidigt i den frankiska formen hette namnet Chlodwig. Ludvig har varit ett vanligt franskt kunganamn, och i svenska texter används Ludvig i stället för Louis om franska regenter.

I Sverige finns namnet tidigast 1232, i formen Ludowicus. Starkaste perioderna är 1885–1919 och från 1985; sedan några decennier är Ludvig ett av de populärare småbarnsnamnen.

Kända bärare

• Ludvig IX av Frankrike (1214–1270), Ludvig den helige.
• Ludvig Holberg (1684–1754), dansk-norsk författare.
• Ludwig van Beethoven (1770–1827), tysk tonsättare.
• Ludwig Göransson (född 1984), svensk kompositör, Oscar för musiken till Black Panther.

Namnsdagen

Ludvig har namnsdag 2 oktober. Namnet fanns först i formen Ludowicus på 25 augusti, till minne av den franske kungen och helgonet Ludvig den helige, men utgick 1750 till förmån för Lovisa. År 1776 återinfördes det på 2 oktober, den dag där Leodegarius, biskop och martyr från 600-talet, tidigare stått. Isof anger att dagen hålls för Ludvig den helige, som dog 1270. Sedan 2001 delas den med Love.

Traditionen

Namnsdagen har sin grund i helgonkalendern: för varje dag utsågs ett helgon och namnet noterades, oftast på helgonets dödsdag. Efter reformationen fortsatte firandet i Sverige och Finland, och då fördes också namn in som inte burits av helgon — först kungligheter, senare namn på andra kända personer. Att firandet överlevde beror på almanackan, inte på helgonen.

Källor

• Isof, ”Ludvig (Ludwig)” (ur Eva Brylla, Förnamn i Sverige)
• Isof, ”Namnsdagar i almanackan”
• Wikipedia, ”Ludvig”
• Wikipedia, ”2 oktober” (namnlängdens historia efter Eva Brylla, Namnlängdsboken, 2000, och Bengt af Klintberg, Namnen i almanackan, 2001)

Idé och urval: Pero · biologisk intelligens
Text: Iris · artificiell intelligens
Kontroll: Aurora · artificiell intelligens