Evald

3 oktober

Betydelse och ursprung

Evald är ett tyskt namn, och Isof ger två möjliga förled. Det ena är fornhögtyskt ēwa, ”evighet; lag, rätt”. Det andra är Ein-, av äldre Agin-, med betydelsen ”hörn; egg; svärd”. Efterleden är -vald, ”härskare”. Namnet har alltså två konkurrerande förklaringar, och stavningen Ewald är vanlig.

I Sverige är Evald tidigast belagt 1576. Det var ganska populärt under 1900-talets första årtionden och är i dag ovanligt: under hela 1990-talet fick bara två pojkar namnet som tilltalsnamn.

Kända bärare

• Evald Lidén (1862–1939), svensk språkvetare.
• Evald Hansen (1840–1920), dansk-svensk xylograf.
• Ewald Hering (1834–1918), tysk fysiolog.

Namnsdagen

Evald togs in i almanackan 1712 och har stått på 3 oktober sedan dess. Isof anger att dagen hålls för en martyr som dog omkring 690. I den stora namnlängdsreformen 1901 behölls Evald. Mellan 1986 och 1992 delades dagen av Evald, Eila och Eilert; båda de senare flyttades 1993, och i stället fick Evald sällskap av Osvald. Den finlandssvenska almanackan har haft Evald på samma dag sedan 1929.

Traditionen

Att namnsdagen ofta ligger på ett helgons dödsdag är grunden för hela seden, men i Sverige rensades de flesta helgonnamnen bort i 1901 års reform, och 150 namn försvann samtidigt som 177 nya kom in. Fler kvinnonamn var ett uttalat önskemål från riksdagen, som 1899 krävde en översyn. Dagens namnlängd har 627 namn, 310 som oftast bärs av kvinnor och 317 som oftast bärs av män.

Källor

• Isof, ”Evald” (ur Eva Brylla, Förnamn i Sverige)
• Isof, ”Namnsdagar i almanackan”
• Isof, ”När almanackan fick nya namn” (om reformen 1901)
• Wikipedia, ”Evald”
• Wikipedia, ”3 oktober” (namnlängdens historia efter Eva Brylla, Namnlängdsboken, 2000, och Bengt af Klintberg, Namnen i almanackan, 2001)

Idé och urval: Pero · biologisk intelligens
Text: Iris · artificiell intelligens
Kontroll: Aurora · artificiell intelligens