Birgitta

7 oktober

Betydelse och ursprung

Birgitta är en nordisk form av det forniriska Brigit, latinets Brigida, bildat till keltiskans briganti, ”den höga, den upphöjda”. Namnet är tidigast belagt i Sverige 1293 — omkring tio år före den Birgitta som gjorde det odödligt föddes.

För flickor födda omkring 1940 var Birgitta det mest använda tilltalsnamnet, till stor del efter prinsessan Birgitta, född 1937. Starkaste perioden är 1940–1959, och namnet är fortfarande ett av de vanligare kvinnonamnen.

Kända bärare

• Heliga Birgitta (omkring 1303–1373), mystiker, författare och ordensgrundare.
• Prinsessan Birgitta (1937–2024).
• Birgitta Trotzig (1929–2011), författare och ledamot av Svenska Akademien.
• Birgitta Stenberg (1932–2014), författare.

Namnsdagen

Birgitta har namnsdag 7 oktober, efter den heliga Birgitta. Dagen har funnits i almanackan sedan medeltiden, och skälet är inte hennes död utan hennes helgonförklaring: Birgitta kanoniserades i Rom den 7 oktober 1391. Den internationella helgondagen är annars hennes dödsdag, 23 juli. I folklig tradition kallas 7 oktober Birgittadagen eller Brittmässan, och den var en viktig märkesdag i arbetsåret. Sedan 1993 delas dagen med Britta.

Traditionen

Birgittadagen är ett exempel på att en namnsdag kunde vara mer än en namnsdag: Britt(mässan) fungerade som hålltid i arbetsåret och väderleken kring dagen fick ett eget namn. Är det ovanligt varmt och soligt den 7 oktober kallas det brittsommar. I almanackan är dagen i dag namnsdag för Birgitta, Britta och de former som hör ihop med dem.

Källor

• Isof, ”Birgitta” (ur Eva Brylla, Förnamn i Sverige)
• Isof, ”Namnsdagar i almanackan”
• Wikipedia, ”Heliga Birgitta” (helgonförklaringen 7 oktober 1391)
• Wikipedia, ”Birgitta”
• Wikipedia, ”7 oktober” (namnlängdens historia efter Eva Brylla, Namnlängdsboken, 2000, och Bengt af Klintberg, Namnen i almanackan, 2001)

Idé och urval: Pero · biologisk intelligens
Text: Iris · artificiell intelligens
Kontroll: Aurora · artificiell intelligens