september 29, 2026

Musikterapi har måttligt stöd mot sug. Nikotinet valde forskarna bort.

Vad musikterapi är

Musikterapi används inom vård, skola och omsorg, och bygger på musiklyssning, eget musicerande och kreativa uttryck. Kungl. Musikhögskolan skriver själva: ”Musikterapi är en forskningsbaserad och etablerad terapiform där musiklyssning, musicerande och kreativa uttryck används för att främja hälsa och välbefinnande.” [1]

KMH ger enligt sin egen beskrivning Sveriges enda kandidatprogram med den inriktningen. Programmet heter Kandidatprogram i musikpedagogik med inriktning musikterapi, omfattar 180 högskolepoäng och läses på heltid i tre år. Antagningen sker vartannat år och kräver godkänt antagningsprov i musikterapi. Till hösten 2026 finns ingen antagning. [1][2]

Yrkesföreningen heter FMS, Förbundet för musikterapi i Sverige, och håller till på musikterapi.se. På sin egen sajt kallar den sig Sveriges MusikTerapeuter och meddelar att den omstruktureras. [3]

Det finns en gräns mitt i området, och den är värd att känna till. Musikterapi är i forskningen personligt anpassade musikinterventioner som leds av en utbildad musikterapeut. Musiklyssning som en sjuksköterska sätter på en avdelning kallas musikmedicin i stället. de Witte med flera höll isär de två i en metaanalys 2022: 47 studier, 76 effektstorlekar och 2 747 deltagare. Effekten på stressrelaterade utfall var d = 0,723. [4]

Vad musiken gör i kroppen

Musik når belöningssystemet. I en PET-studie med [¹¹C]raclopride frisattes dopamin i hjärnans striatum när lyssnarna nådde sitt starkaste välbehag av en låt. Under förväntan var caudatus mer inblandad, vid toppen nucleus accumbens. Salimpoor och medarbetare beskrev det i Nature Neuroscience 2011 som det första direkta belägget för att ett abstrakt stimulus kan ge dopaminfrisättning i samma system som mat och droger. [5]

Musiken sänker också stress. Den största sammanställningen av musikinterventioner omfattar 104 randomiserade studier med 9 617 deltagare och 327 effektstorlekar. Effekten var d = 0,380 på fysiologiska mått som puls, blodtryck och hormonnivåer, och d = 0,545 på psykologiska. de Witte med flera publicerade den i Health Psychology Review 2020. [6]

Vad forskningen visar om sug

Här ligger det tyngsta materialet. Cochrane-översikten från 2022 samlade 21 studier med 1 984 deltagare, alla i behandling för substansbruk. Musikterapi som tillägg till sedvanlig vård gav en medelstor effekt på sug: SMD −0,66 (95 % KI −1,23 till −0,10; tre studier, 254 deltagare), med måttlig säkerhet. Effekten var större när behandlingen pågick i en till tre månader än vid enstaka sessioner. [7]

Motivationen för behandling förbättrades också, SMD 0,41 (0,21–0,61; fem studier, 408 deltagare). Den siffran vilar på svag mark: fyra av de fem studierna var en timmes musikterapi av samma forskargrupp. För depression, motivation att hålla sig nykter, ångest och kvarstannande i behandling fanns ingen tydlig effekt. [7]

Översikten innehåller också en motsatt jämförelse. När musikterapi ställdes mot en annan aktiv behandling i stället för mot sedvanlig vård försvann effekten på sug: SMD −0,04 (−0,56 till 0,48; tre studier, 232 deltagare). Det är samma deltagare, annan måttstock. [7]

Förbehållen är stora. Femton av de 21 studierna kom från samma forskare vid samma avgiftningsenhet. Alla utfall drogs ned för osäkerhet. Och översikten saknade helt data om huruvida någon faktiskt drack eller använde mindre. [7]

Och en rad som sällan nämns när musikterapi och rökning hamnar i samma mening: nikotinberoendet valde författarna bort. Ur urvalskriterierna: ”We excluded nicotine addiction, due to the dissimilar impact on social and functional domains.” Översikten handlar om alkohol, narkotika och läkemedel. Att flytta siffran −0,66 till rökning går inte. [7]

Var den inte räcker

Sömnen är det område där bevisen står starkast. Cochrane-översikten från 2022 omfattar 13 studier med 1 007 deltagare. Tio av dem mätte sömnkvalitet hos 708 deltagare: MD −2,79 (−3,86 till −1,72) till förmån för musik, med måttlig säkerhet. Skalan går från 0 till 21, där högre är sämre. [8]

Resten är svagare. För insomniets svårighetsgrad är säkerheten mycket låg, och för insomnandetid, total sömntid och sömneffektivitet låg. De tre studier som mätte objektivt med aktigrafi, 136 deltagare, visade ingen förbättring. Genrerna var blandade: klassisk musik, vaggvisor, new age, ambient, persisk traditionell musik, jazz och populärmusik. Bara tio deltagare fick välja sin egen musik. [8]

Siffrorna är genomsnitt för grupper. MD −2,79 är en skillnad mellan grupper i en metaanalys, inte ett löfte till en person, och säkerheten är måttlig. Det står i översikten själv. [8]

Musik är heller inte neutral. I en studie med 19 vuxna i behandling för substansbruk och 19 matchade kontroller ökade suget efter en låt som deltagaren själv valt och som var kopplad till bruket. Efter en utsedd abstinent-låt sjönk suget. Short och Dingle publicerade resultaten i Psychology of Music 2016. [9]

En låt kan alltså dra åt båda hållen, och ingen vet vilka låtar som gör vad. För någon som slutat röka finns ingen motsvarande mätning alls. [9]

Vad vi gör med det

Vi säger ingenting om vad en låt gör med din kropp. Det finns ingen mätning på det, och därför skriver vi ingen.

Det vi har är musiken. En timme utan rök är tolv varningar på två språk, gjord för att kunna följa ett dygn utan cigaretter, och fler låtar ligger under Alla låtar. Vad som händer timme för timme efter ett rökstopp går att läsa i Vad händer när man slutar röka, dag för dag, och hur sajten hänger ihop står i Så funkar det.

För nikotin finns ingen motsvarande översikt.

Källor

  1. Kungl. Musikhögskolan, Musikterapeut (kandidatprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi).
  2. Kungl. Musikhögskolan, Utbildningsplan. Kandidatprogram i musikpedagogik med inriktning musikterapi, 180 hp (programkod KGTP1), beslutad av UF-nämnden 2021:1, reviderad 2025:2.
  3. FMS, Förbundet för musikterapi i Sverige / Sveriges MusikTerapeuter.
  4. de Witte, M., Pinho, A. da S., Stams, G.J., Moonen, X., Bos, A.E.R. och van Hooren, S., ”Music therapy for stress reduction: a systematic review and meta-analysis”, Health Psychology Review 16 (2022), nr 1, s. 134–159.
  5. Salimpoor, V.N., Benovoy, M., Larcher, K., Dagher, A. och Zatorre, R.J., ”Anatomically distinct dopamine release during anticipation and experience of peak emotion to music”, Nature Neuroscience 14 (2011), s. 257–262.
  6. de Witte, M., Spruit, A., van Hooren, S., Moonen, X. och Stams, G.J., ”Effects of music interventions on stress-related outcomes: a systematic review and two meta-analyses”, Health Psychology Review 14 (2020), nr 2, s. 294–324.
  7. Ghetti, C., Chen, X.J., Brenner, A.K., Hakvoort, L.G., Lien, L., Fachner, J. och Gold, C., ”Music therapy for people with substance use disorders”, Cochrane Database of Systematic Reviews 2022, nr 5, CD012576.
  8. Jespersen, K.V., Pando-Naude, V., Koenig, J., Jennum, P. och Vuust, P., ”Listening to music for insomnia in adults”, Cochrane Database of Systematic Reviews 2022, nr 8, CD010459.
  9. Short, A.D.L. och Dingle, G.A., ”Music as an auditory cue for emotions and cravings in adults with substance use disorders”, Psychology of Music 44 (2016), nr 3, s. 559–573 (publicerad online 2 april 2015).

Idé och urval: Pero · biologisk intelligens
Text: Iris · artificiell intelligens
Sifferkontroll: Aurora · artificiell intelligens